Grönsaker och proteiner

Fakta om mängden protein i grön och växtbaserad mat. Av Oskar Strandberg – senast uppdaterad 6 decl 2023

Lista med protein i olika grönsaker (tabell 1) och protein i frön, nötter och örter (tabell 2).

Tabell 1. Grönsaker och protein gram per 100 gram
Sort Protein
Sojabönor 39
Kikärtor 19
Gröna linser 24
Röda linser 9
Broccoli 3
Ärtor 5
Spenat 3
Vitlök 6
Gul lök 1.1
Rödlök 1.1
Purjolök 1.5
Morot 1
Paprika 0.9
Tomat 0.9
Gurka 0.8
Zucchini 1.2
Aubergine 1
Pumpa 1
Haricots verts 2
Mâchesallat 2.6
Rucola 2.6
Grönkål 3.3
Blomkål 1.9
Rödkål 1.1
Vitkål 1.1
Morot 0.7
Rädisa 0.6

Högre tal än tio är avrundade till heltal.

Observera att när protein mäts och jämförs mellan olika livsmedel bör perspektivet inte enbart vara kvantitativt.

Observera att vad gäller linser är proteinhalten betydligt lägre i serveringsfärdiga.

Relevant för många är också proteinhalt från frön, nötter och örter och därför är några sådana medtagna här.

Tabell 2. Frön, nötter och örter gram per 100 gram
Sort Protein
Solrosfrön 23
Chiafrön 22
Linfrö 18
Quinoa 14
Valnötter 14

Högre tal än tio är avrundade till heltal.

Jämförelse av proteinhalt i kött och grönsaker

Kött associeras i högre grad med proteiner än grönsaker, men det finns grönsaker som har högre proteinhalt än kött.

Ofta minskar kötthalten i matprodukter eftersom varan innehåller andra ingredienser än kött såsom vatten, potatismjöl, lök, salt och socker. Till exempel är proteinhalten i köttbullar och korv som chorizo inte mycket mer än 10 gram per 100 gram och i falukorv är den ofta lägre än 10 gram per 100 gram.

Då kan proteinhalten överträffas av vissa grönsaker som sojabönor och kikärtor. Sojabönor har bland annat högre halt protein än både salami och skinka.

Protein från växtbaserad kost

En länge ingrodd missuppfattning är att den som utesluter kött från kosten får i sig för lite protein. Uppfattningen är egentligen mycket simpel att genomskåda: nötkreatur äter själva gräs (iaf gjorde dem det till den industriella köttindustrin gick över till att föda upp nötkreaturen på andra slags fodermedel).

Men om våra förfäder är kött är vi då inte skapta för denna diet? Att våra förfäder för tusentals år sedan levde på kött är en annan seglivad missuppfattning. Även om endast arkeologiska fynd kan ligga till grund för direkt kunskap om människans matvanor för tiotusentals år sedan tyder det mesta på att köttet i själva verket inte alls var ett dominant inslag i kosten. Däremot var växtbaserad föda detta. Vad som ytterligare styrker denna förmodan är bland annat längden på våra tarmar, vilka är mycket längre än köttätande djur vilket tyder på att de utvecklats för den matsmältningsprocess som behövs i huvudsak för växtbaserad föda. Likaså är våra färgseende överlägset de flesta köttätande djur, vilket indikerar att denna utvecklats för att skilja ut nyttiga frukter och växter.

Den allra viktigaste feluppfattningen är dock att enbart räkna protein kvantitativt. Animaliskt protein och växtbaserat protein skiljer sig mycket åt. Bland de proteiner som man får i sig genom att äta animalisk föda finns bland annat endotoxiner och hemjärn. Proteiner från animaliska produkter som kött innehåller mer inflammatoriska substanser.

Hemjärn ökar risken för hjärtsjukdomar. Hemjärn finns i stora mängder i nötkött och annat kött (t.ex. mer i tonfisk än i kyckling). Inte nog med att den växtbaserade kosten ger bättre proteiner, den kan också vända dåliga hälsovärden till det bättre efter en övergång från animalisk föda.