Livsmedel

Fakta och jämförelser.

Fakta och kategorier av livsmedel

På Matfakta.nu presenteras fakta om kategorier av livsmedel.

Fakta och näringsvärden hos livsmedel

Information om livsmedels näringsvärde, förvaring och hållbarhet med flera uppgifter.

Mer livsmedel

På Matfakta.nu finns faktasidor om fler livsmedel:

Äpple

Aubergine

Banan

Fikon

Hampa

Kiwi

Isbergssallat

Kantareller

Koriander

Körsbär

Lingon

Morot

Palsternacka

Pekannöt

Plommon

Potatis

Russin

Rädisa

Spagettipumpa

Sötpotatis

Vindruvor

Gojibär

Kvarg

Nyttigt eller onyttigt?

Matfakta.nu besvarar frågorna kring olika livsmedel:

Crème fraiche - nyttigt eller onyttigt?

Livsmedel och näringsdeklaration

Näringsinnehållet är i varan anges med Energi, Fett (inkl. mättat, omättat och fleromättat), Kolhydrat (inkl. sockerarter), Protein och Salt. Utöver dessa kan bland annat fibrer, vitaminer och andra näringsämnen vara redovisade, vilket dock inte är obligatoriskt.

Energi redovisas i två enheter, kilojoule (kJ) och i kilokalorier (kcal) – en kilojoule är detsamma som 0,239 kilokalorier. Övriga värden anges i enheten gram (g).

Näringsdeklaration för yoghurt.

Det finns undantag i kravet på näringsdeklaration och det gäller till exempel oförpackad frukt. Du kan dock hitta uppgifter om näringsinnehållet för frukter med mera på Matfakta.nu.

Mat och näring

Inom kostlära är indelningen mellan makronäringsämnen (makronutrienter) och mikronäringsämnen (mikronutrienter) centrala. Bland makronäringsämnen inräknas kolhydrater, protein och fett medan mikronäringsämnen inkluderar mineraler, spårämnen, vitaminer, aminosyror, sekundära växtämnen och essentiella fettsyror. Medan makronäringsämnen är en källa till energi tillför mikronäringsämnen sådant som är viktigt för funktioner i kroppen.

Pastörisering

Pastöriseringen är en process som görs för att borta möjligt skadliga bakterier som kan överföras från kor vid mjölkningen. Pastörisering går till så att vätskan upphettas till 72 grader för att sedan snabbt kylas.

Medan 72 grader är temperaturen i vanliga fall finns metoder då betydligt högre temperaturen uppbås. Ta till exempel mjölk med tilläggstexten ”längre hållbarhet”. Detta är förstås något mycket attraktivt i många konsumenters ögon. För somliga är kanske valet var så självklart att de undrar varför det överhuvudtaget fortfarande säljs mjölk som inte har längre hållbarhet om nu detta är ett alternativ. Till saken hör att mjölk med längre hållbarhet ultrapastöriserad.

Förutom en något annorlunda smak (det kan här tilläggas att de nya pastöriseringsmetoder som infördes under 1970-talet för att göra mjölk billigare redan innebar ett avsteg från den naturliga smaken hos mjölk), sägs inget om några eventuella skillnader mellan mjölk med längre hållbarhet och det vanliga alternativet. Jämförs näringsinnehållet är det identiskt. Vad som inte nämns är temperaturen vid pastöriseringen är mycket högre. Ibland går det att läsa att på förpackningen att mjölken är UHT-behandlad. UHT står för ultrahög temperatur och temperaturen är minst 138 grader. Även ultrapastöriserad mjölk utsätts för samma temperatur, men kortare tid. Medan näringsinnehållet förblir detsamma händer något med bakterierna. De goda bakterierna – bakteriekultur – är ett stort försäljningsargument som du förmodligen inte missat om yoghurt eller fil finns med på din inköpslista. Bakteriekulturerna är inte odödliga, de minskar i takt med att temperaturen ökar.¹

Jämförelser

På Matfakta.nu finns mängder av jämförelser såsom hur mycket socker eller tillsatser det finns i specifika matprodukter. Jämförelserna presenteras bland annat i tabeller med sorteringsfunktion. Se alla jämförelser

Livsmedelsindustrin och matföretag

Matindustrin domineras av ett fåtal företag där några av de allra största är Coca-Cola, Mondelez International (Kraft Foods), Nestlé, Orkla, Pepsico och Unilever.

Gå till sektionen Livsmedelsindustrin och matföretagen