Att dricka vatten

Fakta om mängden vatten vi bör dricka och när vi helst bör dricka. Av Oskar Strandberg – senast uppdaterad 10 mars 2024

Vatten närbildDet ges olika rekommendationer om hur mycket vatten vi bör dricka varje dygn. En vanlig rekommendation är cirka två liter och när det görs skillnad mellan könen så lyder rådet ofta 2 liter för kvinnor och 2,5 liter för män. Vad som är viktigt att komma ihåg är att vi får cirka 0,5 till 1 liter vatten från maten och därför behöver vi alltså inte dricka mer än drygt en liter per dag.

Mer precision finns i rekommendationen är att dricka 30 milliliter för varje kilo av kroppsvikten, se tabell 1.

Tabell 1. Mängden vatten och kroppsvikt
Vatten (liter) Kroppsvikt (kg)
1,3 44
1,4 48
1,5 51
1,6 54
1,7 58
1,8 61
1,9 64
2 67
2,1 70
2,2 73
2,3 76
2,4 79
2,5 82
2,6 85
2,7 89
2,8 92
2,9 95
3 99

Talen för liter vatten är avrundade till en decimal.

Tänk på att vissa drycker kan vara vattendrivande. Hur det förhåller sig med den saken är omdiskuterat. Länge sågs det som en självklarhet att exempelvis kaffe på grund av koffeinet var vätskedrivande och rådet var att dricka 1–2 glas vatten extra för varje kopp kaffe. Likaså ansågs te vätskedrivande, men i mindre grad (då mängden koffein är mindre) och även vid tedrickande rekommenderades att dricka extra vatten. Detsamma gällde öl, fast då var inte skälet koffein förstås utan framför att humlen. Men det finns inget som vetenskapligt styrker att koffein skulle vara vätskedrivande. Däremot antas grönt te vara det och likaså öl i viss grad.

Det går att undersöka sin vätskebalans på egen hand genom att observera färgen på ens urin. En ljusgul nyans indikerar att vätskebalansen är som den ska. En mörkgul färg kan indikera att du druckit otillräckligt. Notera att vissa läkemedel och även vissa livsmedel kan påverka färgen på urin.

Debatten om hur mycket vatten som är rätt mängd

Frågan om hur stort behov vi har av vatten har det ordats om mycket och förmodligen kommer debatten fortsätta. Tim Spector skriver en aning humoristiska angående detta ”problem”: ”Men det är inte förvånande att vi tampas med alkoholen, men tanke på att vi fortfarande har problem med något så enkelt som vatten”.

Eftersom vårt mängdbehov av vatten är högst varierande är det tveksamt att sätta en allmän minimigräns. Bättre än tänka i antal deciliter eller liter per dag är att låta kroppen tala om när och hur mycket vatten vi behöver då den låter oss veta detta genom att vi blir törstiga.

En ytterligare anledning till varför generella hänvisningar till hur mycket vi behöver dricka kans slå fel är att vi dessutom får i oss mycket vatten i mat, vilken kan vara i relativt stor mängd som är svår att kontrollera. 
Att vi skulle drabbas av uttorkning om vi inte vi i oss x liter vatten per dag avfärdar Spector som en ”modern myt” och hyser tvivel till bruket att gå omkring med en flaska vatten och tillägger: ”Våra jagande förfäder behövde inte stjälpa i sig vatten ur flaskor var femte minut för att överleva”.

När bör vi dricka?

Vi dricker normalt sett huvuddelen av vätskan vi dricker i samband med måltider. Att dricka vatten under måltider man minska smakupplevelsen och därför föredrar en del att i stället dricka före eller efter. Att dricka före kan minska aptiten något liksom att dricka efter kan förstärka mättnadskänslan.

Precis som matsmältningsorganen inte mår bra av att vi äter för mycket eller för ofta bör vi heller inte dricka i alltför stora mängder eller jämt och ständigt under dagen. Det belastar bland annat njurarna.

Hur rent är vattnet vi dricker?

Är vattnet som kommer ur kranen tillräckligt rent för att det inte ska föreligga några hälsorisker? Bör vi rentav skaffa ett kranfilter för att känna oss säkra på vattnets kvalitet?

För renare kranvatten går det att använda vattenreningsfilter. Filtret som kan monteras på kranen ser till att vattnet inte innehåller tänkbara föroreningar som kemikalier, bly, kvicksilver och arsenik.

Men behövs då verkligen kranfilter? Det grundvatten som pumpas upp ur marken och via ledningar hamnar i våra dricksglas är förstås renat. Dels renas vattnet naturligt genom att de runnet ned genom sandlager, dels sker en reningsprocess på det lokala vattenverket. Hur reningen utförs på vattenverken variera beroende på vilka omständigheter som föreligger vid uppsamlingen av vatten, men dessa moment är vanliga i processen:

Utöver dessa steg kan det ibland tillsättas klor för att motverka beståndet av bakterier. Ibland används en UV-lampa används för att döda bakterier.

Även om rengöringsprocessen är grundlig finns det förstås en risk att alla kemikalier och föroreningar som kan vara skaldliga fortfarande finns i kranvattnet. Frågan är då om det är nödvändigt med en ytterligare reningsprocess i hemmet genom ett filter.

Något givet svar på frågan finns dock inte för dig som har kommunalt dricksvatten utan här följer några länkar som sammanställts av Matfakta.nu för vidare läsning i frågan:

Det giftiga dricksvattnet (Artikel från Kurera.se)
Ur artikeln: "Bisfenol A har hittats i renoverade vattenledningar i bostadshus. De negativa hälsoeffekter som kopplas till det giftiga ämnet är inte roliga – det kan påverka fortplantning, inlärningsförmåga och beteende, samt har förknippats med cancer såväl som diabetes."
Livsmedelsverket larmar: Allvarliga brister i kontrollen av dricksvatten (Artikel från Kurera.se)
Ur artikeln: ”Nära var fjärde dricksvattenanläggning i högsta riskklassen kontrollerades inte ens i fjol, visar en ny rapport. Och nu larmas det om att många kommuner saknar såväl resurser som kompetens för att ens kunna utföra tillräckliga kontroller.”
Höga halter bly i kranvatten (Artikel från Kurera.se)
Ur artikeln: "Vatten med bekämpningsmedel och läkemedelsrester har blivit ett stort problem i vårt samhälle. Reningsverken har idag inte kapacitet att ta bort vissa oönskade ämnen som tillkommit på senare tid."
3,4 miljoner svenskar kan dricka vatten med industrikemikalier (Artikel från Kurera.se)
Ur artikeln: "Enligt Livsmedelsverket är det totalt 66 dricksvattenanläggningar som bedöms vara förorenade av perfluorerade alkylsyror (PFAA)."
Kranvatten vs flaskvatten (Artikel från Svensktvatten.se)
Ur artikeln: "Du kan alltid vara säker på att kranvattnet är färskt. När det gäller flaskvatten däremot kan det både ha transporterats länge och blivit stående i affären under lång tid innan du konsumerar det."
Hur säkert är Sveriges kranvatten egentligen? (Artikel från Svd.se)
Ur artikeln: "När jag slår kranen och häller upp ett glas vatten tar jag för givet att mitt dricksvatten är rent och hälsosamt. Men på sistone har jag börjat vackla i denna övertygelse. Orsaken är domen som nyligen föll i Blekinge tingsrätt och som gav folket i Ronneby rätt till skadestånd från det kommunala vattenbolaget efter att ha förgiftats av hälsofarliga perflourerade ämnen, PFAS, som fanns i dricksvattnet."
Dricksvatten i EU: bättre tillgång och kvalitet (Artikel från europarl.europa.eu)
Ur artikeln: "De flesta av invånarna i EU har god tillgång till dricksvatten med hög kvalitet. För att göra kranvattnet ännu säkrare uppdaterar EU sitt dricksvattendirektiv som sätter miniminivåer för kvalitet på vatten som är ämnat för mänsklig konsumtion (...), för att skydda konsumenterna från föroreningar."

För att återkomma till frågan om vattenfilter. Det finns ett antal tillverkare och återförsäljare av filter och lyssnar men på dem är det – föga förvånande – en mycket god idé att investera i ett vattenfilter. En faktor som spelar in är ifall det handlar om kommunalt dricksvatten eller vatten från egen brunn. I det senare fallet är det generellt större anledning att överväga ett filter.

När det gäller kommunalt dricksvatten däremot anses det av mer oberoende aktörer att behovet inte är särskilt stort och det finns dessutom en risk att ett filter för med sig oönskade försämringar av vattnet då filtret i sig kan vara en plats där bakterier samlas (används filter måste dessa bytas med jämna mellanrum). Förhoppningsvis kommer reningsprocessen via vattenverket vara tillräckligt effektiv framöver och förhoppningsvis kan även vi människor se till att alltfler oönskade kemikalier hamnar i grundvattnet. Ett tips är att dricka en del te, vilket innebär att bakterier dör vid kokningen (te dessutom är mer fördelaktigt än kaffe i detta avseende då en vattenkokare vanligtvis hettar upp vattnet till drygt 90 grader och alltså inte når upp till kokpunkten för vatten).

Källor