Matfakta

Om matens innehåll, jämförelser, upplysning inom kost och annan information till matkonsumenter.

Populärt på Matfakta.nu

Om att äta nyttig mat

Det är delvis överflödigt att betona vikten av nyttig mat. Det finns studier som pekar på att maten är en större faktor för ohälsa än alkohol.¹ Mat är en av de faktorer som mest påverkar hur vi mår. Maten hamnar i tarmarna och från tarmarna utsöndras ämnen, beroende på vad vi stoppar i oss, som sedan påverkar en rad organ inklusive hur vi mår psykiskt.

Den typiska invändningen mot att tänka på vad man äter är att man inte kan unna sig god mat, med försämrad livskvalitet som följd. Detta resonemang har sina poänger och medvetenheten kring mat ska inte övergå i ortorexi. Men det finns argument som är starkare. Genom att äta nyttigt mår vi ofta bättre, vilket knappast försämrar livskvaliteten. Dessutom kan vi faktiskt unna oss goda och onyttiga saker ibland om vi vet att vårt matintag vilar på en hälsosam bas. Det bästa för hälsan och själen är troligtvis att hitta en balans mellan försakande och unnande.

Matfakta.nu har publicerat en stor guide om vad som är nyttig och onyttig mat. Se även artikeln Kost och långlevnad som går i genom hur kostvanor kan påverka livslängden.

Matfakta.nu har inte som syfte att tala om för dig vad du ska äta utan att ge dig nyanserade och detaljerade upplysningar inför dina kostval.

Om hur mat omnämns

Matfakta.nu har ambitionen att vara informativ och sansad i utlåtandena om mat och ingredienser. Ett ord som numera ofta används ihop med mat är "mirakel". Är det verkligen ett mirakel om en frukt innehåller så och så många antioxidanter, mineraler och en mängd ytterligare näringsämnen därtill? Det är givetvis utmärkt och bör uppmärksammas, men utan att benämna det som mirakel.

Om studier om kost

Studier om kost redovisas ständigt i medier och specialinriktade tidskrifter. På denna sida omnämns främst effekter av mat från forskning som är väl styrkt – vad som uppfyller ett sådant kriterium kan å andra sidan alltid kan diskuteras.

Evidensen är till exempel generellt lägre i fall då test endast utförts på möss eller råttor och inte på människor eller test som utförts endast i labbmiljö med provrör och inte verkliga förhållanden.

Ibland redovisas metaanalyser, vilket är studier som analyserar resultaten en mängd studier. Fördelen är uppenbart att många studier tillsammans kan ge en korrektare bild än en enda studie. Nackdelen är att många studier aldrig blir publicerade och rör opublicerade studier rör det sig ofta om negativa resultat, vilket medför att den samlade bilden av många publicerade studier ihop ändå kan bli snedvriden.

Livsmedelssäkerhet

Den svenska organisationen för kontroll av livsmedelsäkerhet är Livsmedelsverket. Sedan 2002 finns också EFSA (Europeiska myndigheten för livsmedelsäkerhet) som bland annat verkar som en kunskapsbank om risker för livsmedelskedjan.

Säkerheten kring livsmedel upprätthålls bland annat genom spårning av livsmedel från produktion till butiken. Spårningen ser till att en butik har reda på var maten kommer ifrån samt vilken period den är tillverkad inklusive när leveranser skett, vilket gör att producenten kan kalla tillbaka berörda varor från försäljningsställen vid exempelvis utbrott av salmonella.

Återkallningar kan inte stoppa all eventuell spridning av en matprodukt, men kan minimera volymen av den mat som kan vara kontaminerad i butiker. För att ytterligare minimera konsekvenserna i dessa fall ska återförsäljaren genom extern kommunikation sprida information till de som kan tänkas ha köpt produkten.

Återkallning gör också att produkterna kan analyseras och jämföras ifråga om exempelvis bakterieförekomster med övriga varor i lager och i samband med detta kan ofta anledningen upptäckas om den inte redan är känd. Det görs även stickprov hos matproducenten, vilket innebär att eventuella felaktigheter hos maten kan upptäckas redan innan den sänds vidare till matbutikerna.

Matproducenter kan certifiera sig enligt ISO22000, vilket är en internationell standard för livsmedelssäkerhet och som rör hela produktionskedjan och bland annat innefattar rutiner för hygien följs och att ett egenkontrollprogram upprättas.

Matindustrin

Matindustrin domineras av relativt få företag. De allra största matföretagen i världen är Coca-Cola, Ferrero, Hero Group, Mondelez International (Kraft Foods), Mars, Nestlé, Pepsico och Unilever. I Sverige ser markandsfördelningen förstås inte exakt ut som globalt och företag som Lantmännen och Orkla är några av de större aktörerna.

Som del i livsmedelssystemet är även jordbruket och industrin för bekämpningsmedel och likaså handeln med spannmål. Även om du inte hört talas om Unilever och Mondelez har definitivt hört talas om några av varumärkena som marknadsförs av dessa giganter. Unilever äger bland annat Dove, Knorr, Lipton, GB Glace, Maizena och Slotts medan Mondelez äger varumärken som Estrella, Gevalia, Marabou, Milka, Oreo, Philadelphia, Stimorol, Toblerone och TUC.

Närodlad mat

Medan det finns särskilda odlare och butiker som erbjuder närodlat är en stor del av maten vi köper i vanliga matbutiker importerad icke-lokala leverantörer inklusive utländsk import. Tillgången på närodlat mat varierar beroende på var i landet du bor. Några sätt att köpa närodlad mat erbjuds via Ekolådan (ekoladan.se) och Matmötet (matmotet.se).

Obemannade butiker

Obemannade matbutiker som har öppet dygnet runt har blivit vanligare. ICA öppnade sin första obemannade butik i september 2020 i Sillerud. Några månader senare öppnade Coop sin första obemannade butik Gävle. Idag finns över 100 obemannade butiker i Sverige. En variant är så kallade hybridbutiker som är delvis obemannade. I båda fallen handlar det om små butikslokaler med betydligt mindre sortiment än i de vanliga matbutikerna.

Konceptet bygger på att kunden legitimerar sig (Bank-ID) och sedan kan gå in i butiken och sedan sker betalningen i en självscanningskassa med kontokort eller annan betalningsmetod som erbjuds. Upplägget kan eventuellt skifta beroende på matbutiken, till exempel behövs det en app för att handla i Coops obemannade butiker. För att lämna butiken behöver eventuellt ny legitimering ske.

Mat och etik

Mat inkluderar moraliska aspekter. Eftersom produktion av mat påverkar miljön och klimatet innebär våra val av köp indirekta påföljder. Om vi till exempel slutar köpa produkter som inte är hållbara kommer matföretagen förlora intäkter om de inte anpassar sig till konsumenternas efterfrågan. Likaså gäller att en del mat tillverkas genom att djur far illa, dåliga villkor för arbetspersonalen, barnarbete används och ibland till och med slavarbetare. Varje köp i mataffärer är en liten markering mot eller för alla dessa aspekter.

Det går att bli en mer medveten matkonsument genom att sätta sig in i hur etisk mattillverkningen är (Matfakta.nu upplyser bl.a. om detta). Kanske bör vi förutom smak och pris även väga in dessa etiska aspekter i vår konsumentval. Djurs rättigheter, människors rättigheter, hållbarhet och klimat är stora frågor, men det kommer för det mesta i skymundan. Dels för att informationen inte alltid är lätt tillgänglig, men i hög grad för att vi aldrig gjort några efterforskningar.

Det enklaste du kan göra om du inte har tid eller lust att sätta dig in situationen är att köpa Fairtrade-märkta produkter.

Mat och klimat

Vad vi äter påverkar miljön. "Så mycket som en fjärdedel av världens klimatpåverkan kommer från livsmedelsproduktion", enligt Klimatkompensera.se.

Tyvärr är det inte främst konsumenten som kan påverka klimatet. Oftast strandar de goda möjligheterna på den politiska nivån. På nästan nivå finns företagens lönsamhet som ett ytterligare hinder. men sedan kommer konsumenten och det finns saker du som matkonsument kan göra för ett bättre klimat. Genom att köpa mat med låg klimatpåverkan kommer du dels bidra till att påverka klimatet, dels bidrar till att styra efterfrågan och på den vägen även påverka matproducenternas utbud.

Mat och barnarbete

En stor del av världens barnarbete finns inom matsektorn och främst jordbruket. En del att det arbete barn ägnar sig åt är sådant som bedrivs inom familjen på traditionellt vis, men det förekommer också att barn utnyttjas av arbetsgivare i fattiga länder. Att barn hjälper till i hemmet eller vid familjens gård klassas inte som barnarbete. Unicef ger följande definition av barnarbete: "Arbete som skadar barn eller riskerar att skada deras utveckling eller skolgång räknas typiskt sett som barnarbete."²

Antibiotika

Antibiotika kan förekomma i maten då medlet ibland används inom djuruppfödning i syftet att påskynda djurens tillväxt samt minska risken för sjukdomar då de ofta lever i smittsamma miljöer. För att minimera att du får i dig antibiotika denna vägen bör du till exempel enbart köpa kött som är producerat i Sverige då antibiotika inte ges till friska djur i Sverige.³

Däremot finns det till exempel antibiotika i haloumi som endast tillverkas i Cypern där mycket antibiotika används i uppfödningen av djur.

Att minska användningen av antibiotika genom lagstiftning har hittills inte visat sig verkningsfullt. Antibiotika vid djuruppfödning bidrar till den globala antibiotikaresistensen, vilket är ett allvarligt problem.

Mat och prisändringar

Det har talats mycket om stigande matpriser och här ges en jämförelse av prisutvecklingen de senaste åren.

Mat att bunkra

Konserver är den mat som är mest praktisk att bunkra. Även vissa livsmedel i pappersförpackning kan ibland ha flerårig hållbarhet, som pasta. Tänk på att eventuellt plasta in mat som endast omges av en pappersförpackning om den ska förvaras i matkällare. Andra förslag på mat som kan bunkras under längre tid är kex, müsli, smältost i tub, pulversoppa i påse, bönor och linser, olja, sylt och marmelad, torkad frukt och choklad.

Genmodifierad mat

Genmodifierad mat (som ibland förkortas GMO) innehåller kemikalier, ofta framställd i samband med genmodifierad gröda. Genmodifierad mat kan ändra våra celler och DNA. När våra immunsystem märker det nya i celler och DNA kommer det attackera och på den vägen uppstår inflammationer. Inflammationen kan om dess tillstånd håller i sig (vilket är troligt i detta fall) leda till kroniska sjukdomar och autoimmuna sjukdomar samt framkalla allergier, eksem och metaboliska besvär. Mat finns idag i många livsmedel, men tack vare regleringar är det inte alls lika vanligt i Sverige som i exempelvis USA.

Nya former av mat

En stigande mänsklig population medför problem att klara matförsörjningen globalt, vilket leder till att nya former av mat kan komma att bli aktuella i framtiden. Det talas bland annat om alger och insekter som vanligare inslag på matbordet framöver.