Kaffets framtid
Kommer vi kunna dricka kaffe i framtiden och hur stora prishöjningar hotar? – senast uppdaterad 23 juni 2025
Samtidigt som vårt kaffedrickande fortsätter öka finns det orosmoln över kaffeodlingarnas framtid. Kommer en dag då det inte längre går att odla kaffe och en av våra favoritlivsmedel inte längre finns i matbutikernas hyllor? Och dessförinnan, är drastiska prisökningar att vänta?
I en Fairtrade-rapport från 2023 kallas kaffe för riskråvara1, alltså en råvara som kan komma att försvinna eller reduceras avsevärt. Bland annat blev det tänkbara dystra framtidsscenariot uppmärksammat genom studie från 2014 där det konstaterades att den sammanlagda areal i världen som lämpade sig för kaffe kunde vara halverad för kaffeodling 2050.2 Medan många grödor påverkas av klimatförändringarna är kaffebönan särskilt berörd då kaffebusken är extra känslig mot temperaturhöjningar liksom förändrade mönster i nederbörd.
Enligt statistiken dricker 4 av 5 svenskar kaffe regelbundet.3
Därför är kaffet hotat
På grund av klimatförändringar i regioner där kaffe idag odlas riskerar en stor del av den odlingsbara marken bli ofruktbar samtidigt som det inte är givet att nyetablerade odlingsmarker i andra regioner kommer kunna kompensera för bortfallet.
Den optimala temperaturen för kaffeodlingar är 18–21 grader, vilket återspeglar att kaffe odlas runtom i världen nära ekvatorn och huvudsakligen mellan breddgraderna 30 grader i syd respektive norr. Kaffegrödan kan tolerera genomsnittliga årstemperaturer på upp till omkring 24 grader, men blir det ännu varmare skadas plantorna och därtill frodas den fruktade kaffebärsborren under dessa förhållanden.4
Förutom att det sker en minskning av odlingsbar mark riskerar skördarnas försämras av fler skadedjur liksom ökade förekomster av växtsjukdomar i varmare klimat. Även fler oförutsedda skyfall anges som en försvårande omständighet för odlandet.
I takt med att skördarna minskar blir marginalerna mindre. Kaffeodlandet avviker från många andra områden inom framställning av livsmedel då en stor del av kaffeodlandet bedrivs i småskaliga familjejordbruk (bären plockas med hand från kaffeplantorna). Därmed befinner sig många av kaffeodlarnas i svåra situationer då deras skördar minskar och med det intäkterna. De försämrade ekonomiska förhållandena gör att många yngre avstår från att ta över odlingarna och söker sig till städerna för säkrare inkomstkällor.
I en rapport från Fairtrade5 listas de främsta faktorer som ligger bakom hotet mot framställningen av kaffe med fokus på i Latinamerika (de flesta faktorerna är dock gemensamma runtom i världen):
- Klimatförändringar
- Växtsjukdomar och miljöproblem
- Osäker prissättning
- Brist på arbetskraft
- Höga priser på insatsvaror.
För att kaffe ska kunna fortsätta odlas utpekas nödvändiga förutsättningar och åtgärder där det näst vanligaste är högre prissättning på kaffe.
I Afrika som är världsdelen mest störst kaffeproduktion är problemen av liknande art som i Latinamerika. I en studie från 2019 som refereras till i African Business framhölls att 60 % av de vilda kaffearterna var utrotningshotade på grund av framför allt temperaturökningar samt avskogning och erosion.6 Enligt vissa forskare kommer odlingsmark för kaffe i Afrika reduceras med hälften till mitten av seklet. Därutöver är uppfattningen att kvaliteten på det kaffe som odlas kommer påverkas till det sämre.
Detta är vad många befarar: dyrare priser i kombination med sämre kvalitet på kaffe.
Kaffets kvalitet bedöms enligt en poängsättnings som kallas Q-skala, vilket bland annat påverkar priset och är enligt följande kategorier:
80–84 poäng: Mycket bra.
85–89 poäng: Excellent.
90–100 poäng: Enastående och unikt specialkaffe.
Finns det då inte möjligheter för kaffeodling i nya områden? Rimligtvis är det så och bland annat utpekas regioner i östra och södra Afrika. Men det är ännu osäkert hur goda förhållandena kan bli på dessa platser.
Det finns ett flertal övergripande problem med att flytta odlingarna till nya platser. Långa traditioner av odlande kommer initialt fattas där ny kaffeproduktion uppstår. Mera är att det krävs i många fall att skogsområden omvandlas till odlingsmark med dithörande ekologisk påverkan. Utöver den ekologiska aspekten tillkommer en juridisk sådan: enligt en ny EU-förordning kommer import av produkter som är resultaten av avskogning inte godkännas. När detta medtas i de ekonomiska kalkylerna kommer en del projekt som involverar nya kaffeodlingar kanske ställas in redan på planeringsstadiet.7
Andra möjligheter som lyfts fram är att använda exempelvis avokado och bananer som delvis ersätter en del av kaffebuskarna för att verka ”kylande” för den resterade kaffeodlingen samt att plantera omgivande träd för att ge mer skugga.
Nya orter och hybrider bättre anpassade för varmare klimat tros komma att utvecklas; självklart har också genetiskt modifierade grödor varit på tal. Det har redan på vissa håll skett en övergång där den vanligaste sorten Arabica ersatts av den mindre utsatta sorten Robusta.8
Är brist på kaffe att vänta inom en snar framtid?
Enligt en artikel publicerad 2015 på det ledande branschorganet Global Coffee Reports hemsida nådde kaffepriset i världen i februari 2025 en ”all time high”. Anledningen förklaras i minskade expertnivåer från flera av de viktigaste regionerna. I den specifika artikeln görs inga långtgående jämförelser, men det framgår att den globala exporten minskat med 5,2 % jämfört med motsvarande period föregående år.9
Att kaffepriset nådde rekordnivåer var knappast en överraskning. Under flera år har det ofta rapporterats om problemartade skördar för kaffeodlingen. 2012 ledde oväntade väderförhållanden i Brasilien, det land som är den största producenten av kaffebönor i världen, till att den totala skörden reducerades med en tredjedel.10 Som en konsekvens steg priset för råvaran med 40 %. Med fortsatta förändringar i klimatet är fler händelser som denna att vänta inklusive än större reduceringar i förväntade skördar.
Näst mest kaffe bland världens länder efter Brasilien produceras i Vietnam. Likaså här befaras stora delar av den mark där det sedan länge odlats kaffe bli olämplig för odling inom några decennier. I mars 2025 rapporterade Global Coffee Report om att kaffeskörden i Vietnam var i fara: ”The 2024-25 harvest is not even going to be close to average production”, hette det och torka angavs som huvudskäl (och att plantorna var försvagade sedan föregående års torka var en förvärrande faktor).11
Dåliga skördar har alltså blivit vanligare och att dessa snart kommer återgå till tidigare nivåer är det få som har realistiska förhoppningar om. Snarare handlar det primärt om att undvika ytterligare nedgångar.
Kommer det en dag då vi tvingas skära ner på vår kaffekonsumtion? Frågan beror dels på hur vederbörande berörs av stigande priser dels på vilket tidsperspektiv som anläggs. Under de 30 senaste åren har exporten till höginkomstländer ökat kraftig och i nuläget sker det snarare än ökning än minskning. När det ibland dyker upp rapporter i media som i alarmerande ordalag kungör att kaffedrickande i framtiden kan vara ett minne blott är det alltså fråga om längre framtidsperspektiv.
I en rapport av UNCTAD (United Nations Conference on Trade and Development; FN:s konferens för handel och utveckling) från 2022 framgår att världens befolkning konsumerar 3 miljarder koppar kaffe per dag och markandsprognosen är att kaffekonsumtionen kommer stiga ytterligare under de närmaste åren.12 Att den globala kaffeproduktionen trots allt ökar hänger ihop med att dåliga skördar i vissa regioner vägs upp av en upptrappning i odlandet på andra platser.
Enligt UNCTAD-rapporten förutspås ingen minskning av kaffeproduktionen fram till 2030, vilket är så långt extrapolationen sträcker sig i detta fall. I ett längre tidsperspektiv nämns att medan odlingsarealen säkerligen kommer minska på flera platser beräknas att nio gånger så stora odlingsareal kommer vara lämplig för odling av Arabica-bönan år 2050, till stora delar i Brasilien.
Sammantaget är det således svårt att sia om kaffets framtids. Ytterligare försämrade skördar är att vänta, men med tanke på hur mycket pengar som finns inblandade (den globala kaffemarkanden värderas till år 2025 till 138 miljarder dollar13) kommer stora resurser läggas på att hitta nya odlingsområden och likaså på utvecklandet av nya metoder för att kunna tillfredsställa den stora globala efterfrågan.
Att tillgängligheten för den populära drycken kommer försvinna eller avsevärt reduceras är förmodligen något som är längre in i framtiden än vad många av dagens kaffedrickare kommer uppleva. Vidare bör en tänkbar reducering av tillgänglighet i ett första skede heller inte drabba konsumenter i rikare länder. Men även länder som Sverige skulle kunna uppleva en sådan utveckling vid kraftigt ökade kostnader för containerfrakt till havs eller ny lagstiftning med verkan på exporthandeln med livsmedel.
Är kraftiga prisökningar att vänta inom en snar framtid?
Däremot är fortsatta prisökning – som redan omtalats – troligen att vänta. Bland annat genomgår kaffeodlandet på flera håll en övergång till att bli mer hållbart, vilket sannolikt kommer vara en anledning till ökade priser utöver prishöjningar i samband med reducerade skördar.
Vad priset på kaffe blir 2030 är dock svårt att besvara utöver ren spekulation och extrapolering av hittillsvarande trender. Prissättningen kan mycket väl påverkas mer av andra faktorer än de som direkt härrör från framställning av kaffebönan.