Pasta

Jämförelser av pasta i butiken. Av Oskar Strandberg – senast uppdaterad 14 april 2024

Halten kolhydrater skiljer sig inte nämnvärt mellan olika sorters pasta av det vanliga slaget, men däremot avsevärt för bön- och linspasta.

Tabell 1. Näringsvärde per 100 gram
Smak Märke Kolhydrater Protein Fibrer
Bönpasta Fettuccine ICA 21 45 20
Bönpasta Spaghetti ICA 21 44 20
Bönpasta Fettuccine Risenta 18 44 15
Bönpasta Spaghetti Kungsörnen 64 14 7
Bönpasta Makaroner Kungsörnen 64 14 7
Bönpasta Fusilli Kungsörnen 64 14 7
Linspasta Penne Kungsörnen 63 17 6
Pasta Spaghetti Fullkorn Barilla 66 13 7
Spaghetti fullkorn ICA 54 14 8
Pasta Spaghetti Barilla 71 13 3
Pasta Fettuccine Barilla 72 12 3
Pasta Radiatori Zeta 73 14 3
Pasta Fusilli Zeta 73 14 3
Pasta Rigatoni Färsk ICA 52 11 0

Uppgifterna är senast kontrollerade januari 2023.

I bönpasta kan ytterligare näringsämnen som fosfor, magnesium och järn ingå. I fullkornspasta kan ytterligare näringsämnen som fosfor, magnesium, järn och zink ingå.

Al dente och genomkokt

Al dente är den italienska termen för tuggmotstånd och pasta al dente är alltså pasta med tuggmotstånd. För att koka pastan al dente ska koktiden inte vara högre eller rentav något lägre än vad som anges. Vid längre koktid blir pastan mjukare (något motsvarande italiensk term som är motsatsen till al dente finns ej).

Volym och vikt

Pasta skiljer sig i volym och vikt beroende på om den är okokt eller kokt. Följande anger uppgifter om volym i deciliter och vikt i gram:

Notera att detta är ungefärliga uppgifter så olika sorters pasta (i detta fall är volym och vikt baserat på pastasorten Radiatori av märket Zeta med sju minuters koktid, dvs. något mer än al dente), kan skilja sig bland annat beroende på formen som på olika sätt fyller decilitermått med varierande mellanrum. Pasta expanderar när det kokas från det dubbla till det fyrdubbla. Förutom pastasort avgör också koktiden: en längre koktid än den angivna kommer minska vikten.

Fortsatt läsning: Veteallergi Veteallergi och veteproteiner.

Tillsatser i pasta

I vanlig vit pasta, bönpasta och linspasta finns sällan några tillsatser. Inte heller i spaghetti, makaroner eller lasagneplattor. Däremot kan det finns tillsatser i tortellini och förstås i färdigrätter med pasta.

Vill du äta pasta och liknande mat bör du alltså undvika tortellini (pastadeg med fyllning) samt diverse färdigrätter.

Om du tillagar pastan med tomatsauce till finns det sorter helt utan tillsatser (det förekommer dock ofta tillsatt socker). I några sorter ingår surhetsreglerande medel. I pesto kan det ingå konserveringsmedel som mjölksyra (E270), antioxidationsmedel som citronsyra (E330) samt extrakt och aromer.

Pastarätter

Pasta bolognese - pasta med köttfärssås (ragú bolognese); namnet härstammar från italienska Bologna.
Pasta carbonara - pasta med ägg och fläsk; namnet har okänd härstamning.
Pasta genovese - pasta med pesto; namnet härstammar från italienska Genua.

Därför har pasta lägre GI-värde än bröd

På grund av sin struktur spjälkas inte pasta lika fort som bröd. Det är detta som förklarar varför pasta har lägre GI-värde än bröd.

Spjälkningen kan skilja mellan olika slags pasta, vilket eventuellt beror på hur vi tuggar dem. Det tycks dock inte skilja sig i GI-värde beroende på hur länge pastan kokas.