Vegetariska livsmedel med få tillsatser

Jämförelse sorter av köttfria matprodukter i butiken. Av Oskar Strandberg – senast uppdaterad 28 dec 2024

De som vill minska eller undvika kött tvingas ibland köpa alternativa livsmedel med många tillsatser. Särskilt är vete-, majs- och ärtstärkelser vanliga i vegetarianska alternativ till kött. I listan finns produkter med inga eller få tillsatser. Även mängd protein, socker och salt är angivet.

Tabell 1. Vegetariska livsmedel antal tillsatser samt protein, socker och salt
Sort Märke Tillsatser Protein Socker Salt
Vegofärs Färsodlarna salt 13 1.1 0.8
Svenskodlade Vegobullar Färsodlarna salt 16 1.8 1.4
Vegofärs Anamma aromer, socker 17 0.9 0.8
Filébitar Hälsans kök jästextrakt, arom 23 0.1 1.4

Decimaltal över 10 är avrundade till heltal. Decimaltal under 1 är avrundade till en decimal.
Uppgifterna är senast kontrollerade december 2023.

(Än så länge rekommenderar Matfakta.nu endast ett fåtal produkter utifrån nyttighetssynpunkt.)

Vad som ingår vegetariska köttsubstitut

Vegetariska köttfria köttprodukter är ofta baserade på ärtprotein eller soja. De kan även innehålla sötlupin, vilket är en böna och anses som ett mer hållbart odlingsalternativ än soja.

Relevant läsning: Sötlupinen, den nordiska sojan? (Axfoundation.se)
Relevant läsning: Soja – inte att rekommendera (Greatlife.se)

En vanlig tillsats är stabiliseringsmedlet metylcellulosa (E461). Vanligt är också olika stärkelser, vilka helst bör undvikas. Det förekommer även smaksättning såsom kryddor, extrakt och arom. Matallergiker bör tänka på att ägg kan ingå. Läs mer nedan ...

Aktuellt

Hybridfärsen tar plats i butikshyllorna (19 nov 2024 Aktuellhallbarhet.se)

Fakta om köttersättning i mat

Det finns mängder av så kallade köttersättningar i matbutikerna där målet är att produkten ska efterlikna smaken av riktigt kött. Ofta innebär det att en del syntetiska tillsatser inklusive aromer och extrakt tas till.

Så hur återskapas köttets smak, konsistens och näringsvärde på konstgjord väg? Går det överhuvudtaget och i så fall hur nära riktigt kött går det att komma?

Svaret på dessa frågor ligger delvis i framtiden – och fås genom att provsmaka. Men prototypen för köttersättningslivsmedlet är förmodligen på det stora hela skapat och ser ut ungefär som följande:

Det har rests många frågor kring dessa produkter. Att äta köttersättningar som vego-köttbullar exempelvis är i många fall knappast att klassificera som nyttigt om man jämför med annan växtbaserad mat. Problemet är att tillsatserna som används ofta är många och det kan inte bli annat än en konstgjord matprodukt.

Förutom tillsatser är själva huvudingrediensen också konstgjord. Det handlar om växtproteiner som är texturerade. Detta är något som görs för att uppnå en mer köttlik konsistens, men i processen då proteinet utsätts för högt tryck och temperatur omstruktureras det. En fråga som rests är vilken tänkbar hälsopåverkan detta kan ha, något som enligt en studie från Chalmers ännu inte studerats i någon större omfattning.1

I Chalmers studie analyserades 44 olika köttsubstitut på den svenska marknaden och i en kommentar av studiens huvudförfattare heter det: ”Generellt var kroppens upptag av järn och zink väldigt lågt. Det beror på att dessa köttsubstitut innehåller höga halter av fytat, ett sorts salt som hämmar upptaget av mineraler i kroppen”.2 De höga halter som anges i innehållsdeklarationen i vegokött betraktas som teoretiska halter snarare än de effektiva. Så länge mineralerna är bundna till fytat hämmas alltså upptaget av dem.

”Att enbart deklarera de näringsämnen som kan tas upp av kroppen tror vi skulle kunna skapa incitament för industrin att förbättra sina produkter”, uttalar sig studiens huvudförfattare i samma artikel. Men något säger att tillverkarna absolut inte kommer nedskriva värdena så länge det inte stadgas – som vi alla vet är bland annat ett högt proteinvärde en intäkt för att produkten säljer bättre.3

Alltså kan vi inte veta (och kommer kanske aldrig få veta) hur mycket proteiner och mineraler kroppen tar upp då vi äter vegokött. Men vad vi kan göra är att leta efter köttsubstitut där tempeh ingår som växtprotein (tempeh är som bekant också en råvara tillika maträtt, men inte alltid så lätt att hitta i matbutiken), vilket enligt samma studie skiljer sig genom att de fytat som hämmar upptaget bryts ned under fermenteringsprocessen.

Soja

Soja är nyckelingrediensen i vegokött och det finns delade uppfattningar om just soja. Christel Cederberg, professor i hållbara jordbrukssystem på Chalmers som bland annat sett sojaproduktion på plats i Sydamerika och noterade förutom en del sociala besvärande omständigheter ett dramatiskt bruk av bekämpningsmedel. Hon säger med eftertryck: "Är det någon råvara jag så långt som möjligt undviker så är det konventionell soja." 4

Relevant läsning: Soja – en viktig proteinkälla med problem (WWF.se)

Allergi

Många produkter med vegokött innehåller soja, vilket kan ge allergiska reaktioner. Medan äkta allergi mot sojabönor är ovanligt är det vanligare med korsallergi där proteiner sojabönan korsreagerar mot protein som finns i björkpollen. Korsallergi innebär mildare reaktioner än vid äkta allergi, men rapporter har också konstaterat att soja kan utlösa relativt allvarliga korsreaktioner om det rör sig om oprocessad soja samt sojadrycker där koncentrationen av soja är högre än normalt.5

Vid en kraftigare reaktion kan antihistamin6 (som bl.a. finns i tablettform och kan köpas på apotek) dämpa reaktionen.

Även ägg förekommer i vegetariska köttersättningar, vilket är en vanlig matallergi.

Relevant läsning: Korsallergi

Tapiostärkelse

Tapiostärkelse som bland annat förekommer i produkten Svenska Färsodlarna Svenskodlade Vegobullar utvinns ur örten kassava.

Referenser

  1. Chalmers.se, "Brist på viktiga näringsämnen i butikernas vegokött" hämtad 2024-12-16 från https://www.chalmers.se/aktuellt/nyheter/life-brist-pa-viktiga-naringsamnen-i-butikernas-vegokott/. Fotnotens hänvisning gäller indirekt studien som omnämns i en artikel på Chalmers.se.
  2. Ibid.
  3. Ibid.
  4. Verapodden intervju med Christel Cederberg ”Om kossor, klimatet och ett grönt pulver”
  5. Allergia nr 2 2023 ”Se upp med soja om du har björkpollenallergi” av Susanne Romberg
  6. Ibid.