Fakta om olika sötningsmedel
Acesulfam K
Acesulfam K (E950) är ett sötningsmedel som är upp till 200 gånger sötare än socker. Använd ofta i kombination med aspartam (E951) och återfinns i livsmedel som läsk, bakverk, glass och tuggummi. Acesulfam K har påvisats kunna öka risken för cancer. Till exempel visade en studie4, enligt Cancer.gov (National Cancer Institute),
att de som intog sötningsmedlet hade en 13 % förhöjd risk för cancersjukdomar överlag kontra de som inte intog detta.
Smakförstärkare ska inte uppfattas som att den gör maten ännu godare, men genom smakförstärkare kan den bli mer smakrik. Vad det handlar om är att få smaken att återuppstå då den gått delvis förlorad vid framställningen. Att smaken går förlorad är något som är vanligt i den industriella matframställningen. E621 är omdebatterad då den inte helt kan avskrivas från att vara hälsovådlig. Den är inte tillåten i barnmat.
Aspartam
Aspartam (E951) är ett sötningsmedel, cirka 200 gånger starkare än socker, som förekommer ofta i mat. Enligt studier kan aspartam påverka hjärncellerna i hypotalamus och egga aptitbanorna, vilket bland annat kan innebära att den belöning vi får av socker ökar.
Aspartam är av de vanligaste sötningsmedlen har en lång historia och är omdebatterat. Medlet förbjöds under en period i USA efter resultat med försöksdjur visat att det framkallat hjärntumörer, för att sedan godkännas på nytt. Under 2013 kom en rapport från WHO angående eventuella cancerrisker.
Aspartame hazard and risk assessment results released (14 juli 2023 who.int)
Ur artikeln: "JECFA concluded that the data evaluated indicated no sufficient reason to change the previously established acceptable daily intake (ADI) of 0–40 mg/kg body weight for aspartame. The committee therefore reaffirmed that it is safe for a person to consume within this limit per day. For example, with a can of diet soft drink containing 200 or 300 mg of aspartame, an adult weighing 70kg would need to consume more than 9–14 cans per day to exceed the acceptable daily intake, assuming no other intake from other food sources."
Även om inga allvarliga samband kunnat upptäckas för cancer, kvarstår misstankar om ökad risk för hjärnskador. Misstanken kring aspartam och hjärnskador kretsar kring förekomesten av ämnena fenylalanin (en aminosyra) och metanol (en aldehyd) som ingår i aspartam.
Det finns även rapporter om biverkningar som huvudvärk, yrsel, illamående, hyperaktivitet, bensmärtor och kramper. Även andra negativa effekter på kroppen som benskörhet har uppmärksammats av forskare.5
Studier har påvisat att möjliga effekter på nervsystemet av aspartam. En studie från 20226 där möss gavs en relativt liten daglig dos aspartam visade tydliga effekter av ångestliknande syndrom och en annan studie7 har misstänktliggjort att personer med affektiva störningar är extra känslighet mot sötningsmedlet. I en studie8 med personer som i övrigt inte led av några psykiska åkommor påvisades ökad irritabilitet och försämrade kognitiva prestationer efter regelbundet intag av aspartam under åtta dagar.
Cyklamat
Cyklamat (E952) är ett sötningsmedel, 20–30 gånger starkare än socker. Återfinns bland annat i lightdrycker. Cyklamat är förbjudet i USA, men tillåtet i EU. En studie9 har påvisat ökad risk för cancer i urinblåsan medan senare studier inte kunnat visa på något sådant samband.
Sackarin
Sackarin (E954) är ett sötningsmedel som är cirka 400 gånger sötare än vanligt socker. Återfinns bland annat i livsmedel som läsk, glass och senap.
Sukralos
Sukralos (E955) är en modifierad variant av socker som är cirka 600 gånger sötare än vanligt socker. Sötningsmedlet består av en modifierad sockermolekyl som innehåller bland annat klor. Sukralos återfinns bland annat i livsmedel som läsk, ketchup och yoghurt. Kan enligt vissa studier påverka bakteriefloran i tjocktarmen till det negativa.
Stevia
Stevia (E960a) är kanske det sötningsmedlet som har bäst rykte eftersom det inte är kemiskt framställt utan utvinns ur en växt. Sötheten varierar kraftigt från cirka tio gånger normalt socker hos flytande stevia till flera hundra gånger hos stevia i liknande form som strösocker.
Allulose
Allulose (även känt som psicos) är ett sötningsmedel som varit känt sedan 1940-talet. Det är dock ganska okänt, vilket dels beror på att det ingår i relativt få livsmedel, dels att det inte behöver anges i innehållsförteckningar.10
Det är naturligt förekommande i ett fåtal livsmedel såsom vete, fikon och russin. Smaken anses vara näraliggande med vanligt socker (sackaros) med en sötningseffekt som är 70 % av sockrets.
Kanske är det delvis på grund av allulose inte är särskilt känt som det till skillnad från de flesta andra sötningsmedel inte drabbats av negativa omnämnanden. Det finns till och med studier som antyder att det kan ha positiva hälsoeffekter (forskningen är dock inte särskilt utbredd och det finns få omfattande studier). Dessutom höjer det inte blodsockernivån.
Allulose är det inte godkänt inom EU för användning i livsmedel (det kan dock köpas i pulverform för eget bruk). Anledningen att det inte godkänts av EU beror på att utvärdering pågår och troligtvis kan fler studier behövas för att visa på att medlet är säkert för att det ska kunna införas i livsmedel.
Referenser
- Äta för livet (2020) av Charlotte Erlanson-Albertsson, s. 172f
- Livsmedelsverket.se, "Sötningsmedel" hämtad 2023-05-07 från https://www.livsmedelsverket.se/livsmedel-och-innehall/tillsatser-e-nummer/sotningsmedel
- Refererar till rapporten "Kunskapsgenomgång av sötningsmedel". Finns att läsas i sin helhet på https://www.livsmedelsverket.se/globalassets/publikationsdatabas/rapporter/2022/l-2022-nr-20---kunskapsgenomgang-om-sotningsmedel.pdf
- Refererar till studien "The NutriNet-Santé cohort study".
- Refererar till studien "Effect of consuming different caloric sweeteners on bone health and possible mechanisms" av Embedzayi Tsanzi, Cindy W Fitch och Janet C Tou.
- Refererar till studien "Transgenerational transmission of aspartame-induced anxiety and changes in glutamate-GABA signaling and gene expression in the amygdala", kommenteras på svenska på Bioind.se: Ångest av sötningsmedlet Aspartam.
- Refererar till en studie vid Case Western Reserve University som stoppades i förtid pga säkerhetsskäl och omnämnd i Konsten att inte dö (2018) av Michael Greger och Gene Stone s. 224.
- Refererar till studien "Neurobehavioral Effects of Aspartame Consumption" av Glenda N. Lindseth et.al.
- Mer fakta om studien finns i artikeln A Bitter/Sweet Anniversary: 35 Years Ago This Month, Cyclamate Was Banned.
- Wikipedia.org, "Psicos" hämtad 2023-05-07 från https://sv.wikipedia.org/wiki/Psicos
Källor
- Äta för livet (2020) av Charlotte Erlanson-Albertsson
- Matmyten. Vetenskapen om vad vi äter och hur det påverkar oss (2005) av Tim Spector (övers. Stefan Lindgren)