Studier om kost – sammanställningar
Sammanställningar av resultat från studier som rör kost. – senast uppdaterad 27 jan 2024På denna sida samlas sammanfattningar av större studier som rör mat.
På denna sida samlas sammanfattningar av större studier som rör mat.
Utvalda studier med summeringar.
Fler studier kommer uppmärksammas i kommande uppdateringar.
Kost är ett besvärligt forskningsområde och resultaten är inte alltid pålitliga. Detta får till följd ibland motstridiga slutsatser som kan förvirra den som vill ha klarhet i vad som är nyttigt och inte. En anledning till att forskning om mat är besvärlig är att det krävs stora studier, vilka är mycket dyra och de med mest pengar är ofta livsmedelsindustrin. Att matföretag ibland står bakom studierna är av uppenbara skäl problematiskt.
Ett sätt att krympa kostnaderna, och ibland kringgå etiska dilemman, är att använda djur i stället för människor. Slutsatser från sådana försök kan bli felaktiga då de appliceras på människor. Även oberoende forskning som bedrivs med människor är problematisk av flera anledningar eftersom de ofta i hög grad baseras på vad deltagarna själva rapporterar om sin kosthållning, vilket ger dem begränsad exakthet. Observationsstudier som dessa behöver inte kosta alltför mycket, men utöver de nämnda bristerna finns det dessutom flera risker med att säkerhetsställa samband på grund av svårigheterna att skilja mellan orsak och verkan. Alternativet är övervakade studier där deltagarna inte själva rapporterar är mer exakta, men samtidigt betydligt dyrare.
Studier redovisas frekvent i medier och notoriskt utelämnas det ofta detaljer kring evidensnivån och möjliga snedvridningar i resultaten medan de positiva eller negativa effekterna betonas. När publicerade studier refereras i media är alltså risken att resultaten framställs delvis felaktigt. Bland annat sker missförstånd kring evidens. Ett sådant exempel är antagandet att ett stort antal studier alltid innebär högre tillförlitlighet än när något bara påvisats av en studie. Anledningen kan helt enkelt vara att antalet gjorda studier i det ena fallet är färre och dessutom kan de uppvisade sambanden varit starkare i den enstaka studien. Så när frasen "flera studier visar" används kan, men måste det inte, innebära att något har ett starkt stöd.
Vad som också bör tas i åtanke är att studier som inte ger önskade data eller resultaten som är odramatiska ibland väljs att inte publiceras. Denna "publiceringsbias" är ytterligare en orsak till att snedvridning från forskningsresultat uppstår.
Samband (eller korrelation) behöver i studier inte betyda att något mer än att en relation uppträder mellan två faktorer, till exempel att personer som äter mycket frukt är mer friska. Sambandet att personer som äter mer frukt är mer friska behöver inte säga något om vilken faktor som påverkar den andra, det är alltså inte ett bevis för att frukt orsakar bättre hälsa. Att frukt leder till hälsosammare liv skulle också kunna bero på att hälsomedvetna personer råkar äta mer frukt (frukten är alltså inte orsaken, endast något som uppträder tillsammans med verkan). Utöver detta kan det finnas ytterligare faktorer som orsakar verkan, till exempel att personer som äter mer frukt äter mindre av något annat.
Sambandet (frukt-bättre hälsa) kan ha sin orsak i att frukt ger bättre hälsa, men sambandet i sig fastställer inte en sådan orsak. Verkan (att något ger bättre hälsa) kan också bero på att personer som är mer hälsomedvetna väljer att äta frukt (ett omvänt korrelationsförhållande). Eller så kan det vara en ytterligare faktor som är orsak, såsom att personer som äter mer frukt äter mindre av något annat.
Det är vanligt med experiment görs på möss. Ofta sker det som ett slags förstadium där lovande resultat kan innebära fortsatta studier på människor. Varför man alls använder möss i experiment beror bland annat på:
Man bör känna till att det är mycket vanligt att samma effekter som kan konstateras på möss i experiment inte märks på människor. I en artikel på Harvard-universitets webbplats skriver en doktorand vid namn Sam Zimmerman att (fritt översatt) ”Om vi alla vore möss, skulle Alzheimers sjukdom, cancer, diabetes och de flesta ärftliga sjukdomar tillhöra det förflutna.” Svaret på varför resultat på experiment på möss avviker från samma experiment på människor är att även om många av generna är identiska skiljer sig uttrycket mellan majoriteten av dem.1
Randomiserad dubbelblind studie - innebär att vare sig deltagarna eller forskarna vet vilka av grupperna som ingår i studien som utsätts för försöksbehandlingen och vilka som enbart utsätts för placebo.
Konfidentsinterval - hur säkra (det engelska ordet confidence betyder tillit på svenska) studiens uppgifter är. Anges med siffror från låg till hög, vilka ringar in ett spann där säkerheten befinner sig. Till exempel 0,8–2,1 där 1 är referensvärde.
Effektstorlek - en effektstorlek mellan 0,20 och 0,30 betraktas som liten, en effekt på 0,50 som medelstor och en effekt på 0,80 eller mer räknas som stor.
Störfaktorer - faktorer som kan ge missvissande resultat medan de påverkar resultatet utan att vara en del av vad som undersöks. Det kan till exempel finnas en koppling mellan glassförsäljning och drunkningsolyckor, men det är troligtvis ingen relevant faktor.
Tvärsnittsstudie - ger ögonblickblicksbild vid ett undersökningstillfälle, vilket skiljer sig från långtidsstudier.
Interventionsstudie - baseras på en grupp försökspersoner och hur förändringar i deras levnadssätt får för resultat. Till exempel hur hälsostatusen ändras hos personer som ingår i en försöksgrupp och sätts på en ny diet.
Riskökning - när det rapportera om studiers resultat anges ofta riskökning. Till exempel kan det heta att studien visat på att x leder till en ökad risk för y med 20 %. I detta fallet är det ofta en liten reell riskökning. Om den initiala risken är 0,1 % innebär en ökad risk med 20 % att risken ökat till 0,12 %.
Epidemiologi - statistisk analys av sjukdomar i befolkningar genom stora datamängder.
± - indikerar standardavikkelse. Till exempel ska 8.4 ± 5.6 kg utläsas som att avvikelser mellan 8,4 och 5,6 kg kan gälla.