Grönsaker
Fakta om grönsaker. – senast uppdaterad 24 jan 2024
Man brukar skilja på grönsaker som växer ovan jord (de som är gröna) och sådana som växer under jord (rotfrukter). De som växer ovan jord innehåller normalt mindre kolhydrater, vilket är en anledning till att de anses nyttigare. Rotfrukter innehåller dock i de flesta fall relativt lite kolhydrater. En annan kategori är korsblommiga grönsaker till vilka bland annat broccoli, kålrabbi, grönkål, rödkål och vitkål hör.
"Det bästa och mest balanserade forskningsmaterialet tyder på att ju mer oraffinerad, växtbaserad mat vi äter, desto bättre – både för att skörda näringsmässiga fördelar och för att ersätta de mindre hälsosamma alternativen med nyttiga" ur Konsten att inte dö av Michael Greger.
Grönsaker är rika på mineraler och vitaminer samt fibrer. Samtidigt är de fattiga på fett, kalorier, kolhydrater, salt och kolesterol. I många fall är innehåller de också lite proteiner, men det finns undantag.
Många ryggar tillbaka för grönsaker – eller äter det som en eftergift för att införliva mer hälsosam mat i kosten. Särskilt barn kan hysa en motvilja mot grönsaker, vilket kanske inte tillmätas kräsenhet då det nämligen finns teorier om en evolutionär förklaring. Att undvika mat med gröna färger kan ha haft en överlevnadsfördel för den tidiga människan som levde i det fria och fick födan direkt från naturen. Genom att barnen avhöll sig från att provsmaka en massa gröna växter undvek de sådana som innehöll giftiga ämnen.
Medan uppfattningarna ofta går isär om vad man bör äta och inte ur nyttighetsperspektiv är det sällan kontroversiellt att utnämna grönsaker som den kanske nyttigaste delen i hela kosten. Samtidigt kommer ibland frågan upp om grönsakerna blivit mindre nyttiga än de var förr. Frågan uppkommer bland annat utifrån faktumet att jordarna allt oftare utarmas av intensivt odlande och att odlandet blivit alltmer storskaligt.
Grönsaker som motmedel mot sjukdomar
Att äta grönsaker är att bekämpa potentiella sjukdomar. Några av de sjukdomar som intag av grönsaker reducerar risken för är kardiovaskulära sjukdomar, hjärt-kärlsjukdomar, stroke och cancer.
En särskild anledning är ämnet sulforafan, vilket finns i korsblommiga grönsaker. När vi äter grönsaker tas sulforafanet upp i blodet, vilket enligt studier har visat sig kunna motverka uppkomsten av cancer.
Särskilt sjukdomar som är sammanhörande med blodcancer såsom leukemi, lymfom och multipelt myelom är klart underrepresenterade bland de som äter mycket grönt.
Grönsaker och tarmfloran
Grönsaker är bland den allra viktigaste maten för en god tarmflora. De godartade bakterierna behöver dagligen nya intag av grönsaker i stora mängder för att frodas i tarmen.
Under stenålder tros människans föda utgjorts av frukt och grönsaker till 80 %. De åts då även råa, vilket skiljer sig till mot dagens människor ofta äter uppvärmda grönsaker.